måndag 22 februari 2010

En otrolig händelse!

Jag har funderat på om jag är nere i en tillfällig bloggsvacka eller om jag aldrig kommer igen. Detta har ju varit en inredningsblogg och det har inte hänt så mycket på det planet. Eller jo, det har det men jag har inte fått tummarna loss att blogga om det. Måste jag lägga ner eller är det tillåtet att vara lite blogghämmad ibland?
Nu måste jag i alla fall få skriva av mig.
I morse kom grannen in och bad mig passa deras dotter. Det var dags för barn nummer två att komma till världen. Lars skulle köra dem till KK. Gissa om jag blev chockad när jag en stund senare tittar ut genom fönstret och ser mamma Pernilla ligga på knä i snön, mitt på gatan, och föda barn! Pappa Måns fick agera barnmorska och Lars var behjälplig så gott han kunde. Det blev ambulans till KK och vi har alla haft en orolig dag men fick just veta att både mamma och lilla Leia mår utmärkt. Alla prover är bra.
 Men, fler barn i den familjen lär det inte bli. Förra gången hann dom bara upp. Lars körde dem och innan han var hemma igen så ringde Måns och berättade att deras första dotter var född. Vi bor ca fem minuters bilväg från sjukhuset.
Grattis till de otroligt duktiga föräldrarna Pernilla och Måns. Nu har dom två fina flickor!

4 kommentarer:

  1. Hej vännen!

    Vilken fantastisk händelse. Vilken tur att ni var hemma och kunde bistå föräldrarna så bra. Det måste ha känts tryggt för dem. Vilken chock när det går så där fort! Skönt att höra att allt gick vägen. Grattis till de nyblivna föräldrarna som har så underbara grannar!

    Kramar till dig!

    Anna-Lena♥

    SvaraRadera
  2. oj oj .. vilket välkomnade till världen ... kram på dig

    SvaraRadera
  3. Jisses vilken historia.. Tur att det gick bra.. Blir nog en liten tjej som kommer att älska vintern, om hon inte blev för chocad av kylan..

    Kram Mia

    Ps.. Man får vara lite så där trött på att blogga ibland Ds..

    SvaraRadera
  4. Hej Åsa
    Vilken upplevelse för grannen, men också för dig och Lars, jag har aldrig hört om något liknande det var det mest dramatiska. Vad kallt det måste varit för alla inblandade och så chockartat, hoppas alla ni har hämtat er från upplevelsen någorlunda
    Med den varmaste kramen
    Anita

    SvaraRadera